Deprecated: mysql_connect(): The mysql extension is deprecated and will be removed in the future: use mysqli or PDO instead in /storage/content/32/113732/aktuellfriskvard.se/public_html/conn.php on line 5 Aktuell friskvćrd - Naturlig friskvćrd för den medvetna människan
Hem Friskvćrd Skönhet Hälsotips Prenumerera Om tidningen Kontakta oss

PRENUMERERA

 

AKTUELL FRISKVÅRD

 
 
 
 
 
 
 

Fibrer - mÀttar


Fiberrik mat hÄller magen igÄng, reglerar vikten, underlÀttar kroppens blodsockerreglering och balanserar kolesterolvÀrdet. Det finns gott om fibrer i vegetabilier till exempel vetegroddar, vetekli, rotfrukter, frukt och grönsaker. Vi behöver ungefÀr 25 - 30 gram fibrer om dagen. MÄnga kommer knappt upp i hÀlften. NÀr vi Àter mycket fibrer Àr det extra viktigt att vara noga med att dricka vatten.


 

Goda nyttigheter


Äpplen
"Ett Ă€pple om dagen hĂ„ller doktorn borta. I Ă€pplen finns gott om pektin som gynnar magens bakterieflora, sĂ€nker blodfetter och blodsockret. Äpplen Ă€r rika pĂ„ C-vitamin, en antioxidant som skyddar kroppens celler, hĂ„ller blodkĂ€rlen friska och hjĂ€lper kroppen att ta upp jĂ€rn och folsyra.


BlÄbÀr
InnehÄller mycket fibrer och antioxidanter. Studier tyder pÄ att ett regelbundet intag av blÄbÀr kan minska risken för ÄldersförÀndringar i ögonen och förbÀttra korttidsminnet.

Broccoli
Kalorifattigt men rikt pÄ kalcium, folsyra och fibrer. InnehÄller ocksÄ nÀringsÀmnen forskarna tror kan hjÀlpa till att minska risken för diabetes, hjÀrtsjukdom och cancer, bland annat bröstcancer.

GranatÀpplen/granatÀppeljuice
En ny frukt för mÄnga svenskar. Enligt nya studier kan Àmnen i frukten skydda mot cancer, framför allt prostatacancer. Det höga innehÄllet av antioxidanter sÀgs vara bra för hjÀrtat.

Grönsaksjuice
Grönsaker Àr nyttigast rÄa men juice kan vara ett lÀtt sÀtt att fÄ i sig samma vitaminer och mineraler. Grönsaksjuicer med tomat innehÄller lycopen som Àr en antioxidant som kan minska risken för hjÀrtattack och vissa cancerformer.

Lax
Fet fisk innehÄller rikligt med omega-3 fetter, som kan hjÀlpa till att sÀnka blodfetter och blodtryck, vilket Àr bra för hjÀrtat. Omega-3 Àr ocksÄ nyttigt för hjÀrnans funktion och har bland annat visat sig kunna förbÀttra inlÀrnings- och koncentrationsförmÄga hos barn. Fet fisk som lax, makrill och sill Àr ocksÄ en utmÀrkt proteinkÀlla.

Mandel
Packade med fibrer, riboflavin, magnesium, jÀrn, kalcium och vitamin E. Har du problem med halsbrÀnna sÄ Àt sötmandel. InnehÄller nyttiga fetter som Àr bra för hjÀrtat.

Mörk choklad
InnehÄller sjÀlvklart för mycket fett och socker för att vara hÀlsokost. Men en liten bit dÄ och dÄ kan man unna sig. Vissa forskare menar att mörk choklad höjer bÄde humör och sexlust och innehÄller antioxidanter som Àr bra för hjÀrtat.

Potatis
En i dag förtalad knöl som innehÄller flera viktiga vitaminer och mineraler som vitamin B6, vitamin C, niacin samt kalium, magnesium och jÀrn. Potatis ersÀtts allt oftare med pasta eller ris i vÄra mÄltider. Om man jÀmför lika stora portioner av kokt potatis, kokt ris och kokt pasta ser man emellertid att potatisen Àr ett bÀttre val ur vitamin- och mineralsynpunkt. Allra störst Àr skillnaden i kaliuminnehÄll. Högt intag av kalium verkar ha positiv effekt bÄde nÀr det gÀller att skydda mot högt blodtryck och slaganfall men ocksÄ vara viktigt för bevarandet av ett starkt skelett hela livet. Vid lika stora portioner ger kokt potatis mindre energi vilket beror pÄ att den innehÄller nÄgot mer vatten samt mindre kolhydrater. Ett kalorisnÄlt, billigt och mÀttande livsmedel. Nyttigast kokt - och inte friterad eller stekt.

Röda bönor
Röda bönor som pintobönor och kidneybönor innehĂ„ller mycket proteiner, antioxidanter och fibrer. Är dessutom rika pĂ„ nyttiga mineraler som annars kan vara att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt av, som magnesium och jĂ€rn. MĂ€ttar lĂ€nge, hĂ„ller magen i gĂ„ng och har lĂ„gt fettinnehĂ„ll.

Rött vin
InnehÄller, likt grönt te och choklad, antioxidanter som flavanonoider. Dessa kan, enligt studier, minska risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar hos medelÄlders och Àldre. Flavanonoider finns Àven som flytande kosttillskott i hÀlsokosthandeln.

Spenat
InnehÄller mycket A-vitamin och gott om kalcium, folsyra, jÀrn, magnesium, riboflavin, vitamin B-6 och C-vitamin. Forskningen tyder pÄ att nÀringsÀmnen i spenat kan vara bra för immunsystemet och minska risken för vissa cancerformer.

Vete
Hela sÀdeskorn, fullkorn, frÄn vete och havre kan sÀnka blodsockret, gynnar de nyttiga tarmbakterierna och motverka förstoppning. Ger ocksÄ nyttiga mineraler som folsyra, magnesium, jÀrn och zink.

Läs mer >>

 

Skillnaden pÄ kolhydrater?


Snurrar det i huvudet om allt prat om glykemiskt index? Du Àr inte ensam om att bli förvirrad. HÀr Àr en enkel lista med skillnaden mellan kolhydrater och kolhydrater.


Det Àr stor skillnad pÄ hur snabbt kroppen upptar olika kolhydrater i olika matvaror. Glykemiskt index (GI) Àr ett sÀtt att ranka maten. De som ger snabb energi har ett högt GI, de moderata ett medel och de lÄngsamma kolhydraterna ett lÄgt GI.

  • Högt GI: Vitt ris, vitt bröd, cornflakes, morötter, kokt potatis, bananer, russin, kakor, honung, choklad, energidrycker med glukos.
  • MĂ„ttligt GI: Socker, wienerbröd, spagetti, nudlar, rĂ„ ris, mĂŒsli, havregryn, chips, digestivekex och Ă€rtor.
  • LĂ„gt GI: RĂ„gbröd, bönor, kikĂ€rtor, linser, haricots verts, merjeriprodukter som t ex ost och mjölk, Ă€pplen, apelsiner, körsbĂ€r, dadlar, rĂ„a fikon, persikor och plommon.

Läs mer >>

 

Basilika


Ökar aptiten, underlĂ€ttar matsmĂ€ltningen och sĂ€nker blodsockerhalten. Ett av orientens Ă€ldsta lĂ€kemedel. Verkar kramplösande och lugnande. FĂ€rska finfördelade blad dĂ€mpar hudirritationer.


Läs mer >>

 

OMEGA 3


Är bra för i stort sett alla organ i kroppen. Dagsdosen pĂ„ ca ett gram motsvarar 50-100 g fet fisk av tex lax, makrill, tonfisk eller sill.


 

Rödbetor


Rödebeta renar blodet, ökar syreupptagningen i blodet vilket gör kroppen mer uthÄllig. Den rensar Àven tarmarna, avgiftar levern och gallblÄsan frÄn toxiner. Ugnsrosta tillsammans med andra rotfrukter eller koka dem och Àt dem med lite smör. Ljuvligt gott!


 

Vitlök


Vitlök anses vara renande, bra mot tungmetaller som kvicksilver och toxiner av olika slag. Vitlök Ă€r Ă€ven bra mot inflammationer, reumatiska problem samt mot förkylning. Är bra för bateriefloran i tarmarna dĂ„ den tar död pĂ„ skadliga bakterier men sparar nyttobakterierna.


 

Sparris


Sparris innehÄller en mÀngder med nÀringsÀmnen, bl.a. B9 - folsyra och K-vitamin samt aminosyran tryptofan som behövs för hormonet serotonin, vilket Àr bra för att motverka depressioner bl.a.


 

Valnlöt


Valnötter Àr energirika, de innehÄller vÀldigt mycket omega-3 i form av alfalinolensyra samt bra med e-vitamin, jÀrn, kalium, kalcium, fosfor, magnesium, och zink.


 

IngefÀra


Inom indiska hÀlsolÀran Ayur veda Àr ingefÀra nÄgot av ett universalmedel som lÀr kunna bota det mesta. Kryddan Àr bÄde god och nyttig och sÀgs vara det bÀsta sÀttet att vÀcka sin mage pÄ. IngefÀra stimulerar ÀmnesomsÀttningen. IngefÀra innehÄller antioxidanter. IngefÀra Àr bra mot inflammationer, ledbesvÀr, magbesvÀr, huvudvÀrk, illamÄende, toxiner och Äksjuka. IngefÀra anses Àven stÀrka hjÀrtat, bra mot högt blodtryck, förebyggande mot blodproppar, samt sÀnker det onda LDL-kolesterolet.

Skala ingefĂ€ran, skiva tunt, ringla över honung och smaksĂ€tt med flingsalt eller nĂ„gon annan favoritkrydda. Ät nĂ„gra skivor en halvtimme innan du mumsar i dig frukosten och din mage fĂ„r en helt ny start pĂ„ dagen.


 

Sund kost


Att förbĂ€ttra sin kost och balansera intaget av vitaminer och mineraler Ă€r ett effektivt sĂ€tt att minska mĂ„nga symptom och sjukdomar. VĂ„ra kroppar ”talar” till oss hela tiden. Vi Ă€r trötta, vi Ă€r hungriga och ibland ”sugna” pĂ„ nĂ„got sĂ€rskilt, vi kanske har ”oförklarligt” ont pĂ„ ett sĂ€rskilt stĂ€lle etc. Om vi hade haft mer kunskap om vĂ„ra kroppssignaler hade vi kunnat tolka dem bĂ€ttre och svarat an pĂ„ ett bra sĂ€tt för att stĂ€rka oss sjĂ€lva. För att förstĂ„ varför det Ă€r viktigt att vĂ€lja bra mat kan det vara bra att förstĂ„ vad som kan hĂ€nda om vi Ă€ter ”fel”.


Faktum Àr att ingen mÄr bra av vissa av de produkter vi idag ser som sjÀlvklara i vÄr matlagning; tex socker, vitt mjöl och salt. Visste du att vi i vÀst-vÀrlden Àter till exempel i genomsnitt 50 kilo socker per person och Är. Socker ökar risken för allergier, nervösa besvÀr, matsmÀltningsproblem, diabetes typ 2, humörsvÀngningar, fetma, ökad puls, oro, depression och utmattning. LÀs gÀrna Bitten Jonssons bok, Sockerbomben om du vill veta mer. I stÀllet för att lugna sockersuget med sötsaker, sÄ skulle vi kunna anvÀnda vÄr mat som smart medicin. Lördagsgodis bara pÄ lördagar Àr optimalt. Vissa tycker det Àr lÀttare att sköta sig pÄ vardagarna och tillÄter sig att slarva pÄ helgen vilket Àr en kanon-bra början!

Ät varierad kost med mycket grönt varje dag. Som mellanmĂ„l kan du vĂ€lja att Ă€ta bĂ€r, nötter och mandlar - hĂ€rlig energi och fyllt med nĂ€ring!

Orsak och verkan

Orsak och verkan gĂ€ller sĂ„ gott som alltid. Att bygga ett stabilt hus som ska hĂ„lla lĂ€nge med bara kvistar och pinnar till hjĂ€lp skulle ingen ens drömma om. TyvĂ€rr Ă€r det lika dumt att tro att man kan hĂ„lla sig pigg, glad och frisk om man endast Ă€ter skrĂ€pmat. Äter vi skrĂ€pmat blir vi svaga och Ă€ter vi nĂ€ringsrik mat blir vi starkare.

VĂ€lfĂ€rdssjukdomar Ă€r nĂ„got av det som tĂ€r mest pĂ„ samhĂ€llets och de personliga resurserna. I takt med ökningen av anvĂ€ndandet av raffinerat socker och mjölprodukter (snabba kolhydrater) har till exempel allergier, cancer, diabetes och hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar ökat. Dessa och andra sjukdomar kommer sĂ€llan som en blixt frĂ„n en klar himmel utan Ă€r oftast ett resultat av felaktig livsföring och nĂ€ringsobalanser som pĂ„gĂ„tt under en lĂ€ngre tid. Även om det Ă€r vanligt med huvudvĂ€rk, karies, trötthet och muskelvĂ€rk sĂ„ Ă€r det inget vi bara ska acceptera utan vidare eftersom det Ă€r signaler frĂ„n kroppen att den har obalanser. TyvĂ€rr Ă€r det mĂ„nga som inte orkar Ă€ndra sin livsstil utan i stĂ€llet vill ha ett magiskt piller som ska lösa deras pĂ„ ett snabbt och enkelt sĂ€tt.

För lite energi kan göra att man blir sjuk
Vi kan alla pÄverka vÄr energinivÄ och hur vi mÄr genom enkla ÄtgÀrder. Att börja se över sin kost Àr ett smart första steg. Varje dag behöver kroppen en viss mÀngd energi för att den inte ska behöva tÀra pÄ de egna reservförrÄden. Om kroppen tvingas göra det gÄr man ner i vikt, det blir svÄrt att hÄlla koncentrationsförmÄgan uppe och pÄ sikt kan olika organ pÄverkas sÄ att de inte fungerar som de ska och man blir mer mottaglig för sjukdomar. Energin i maten fungerar som brÀnsle Ät kroppen och behövs för att kunna utföra olika saker och för grundlÀggande funktioner som till exempel att hjÀrtat ska slÄ, andning, matsmÀltning, cellförnyelse och hormonproduktion. Ju hÄrdare vi anstrÀnger oss, desto mer energi behöver vi. Det lÀttaste sÀttet att kontrollera att energibehovet Àr uppfyllt Àr genom att se till att man inte gÄr ner i vikt. Vi fÄr vÄr energi frÄn maten vi Àter och dess byggstenar Àr kolhydrater, protein och fett. Andra nÀringsÀmnen som kroppen behöver för att kunna fungera optimalt Àr dessutom vatten, fibrer, mineraler och vitaminer.

Kolhydrater - muskelenergi
VÄra muskler anvÀnder huvudsakligen kolhydrater i kombination med fett som brÀnsle. Det Àr extra bra att Àta kolhydrater inom en timma efter en motionsrunda eller ett trÀningspass eftersom kroppen Àr som mest effektiv pÄ att bilda glykogen frÄn kolhydraterna dÄ. MÄnga misstolkar sin kropps signaler nÀr de behöver energi och vÀljer tomma kolhydrater som sportdrycker, bullar, godis och andra sötsaker. Fenomenet har kallats kolhydratfÀllan och leder till nÀringsbrist.

Bra kolhydrater finns bland annat i grovt bröd, gröt, mĂŒsli, fullkornspasta, ris, potatis, grönsaker, rotfrukter och frukt.

Proteiner - bygger muskler
Protein finns i kroppens alla celler och Àr byggnadsmaterial till olika sorters vÀvnader som muskler och skelett. Proteiner i form av hormoner, enzymer och antikroppar har ocksÄ viktiga reglerande funktioner i kroppen. Om kroppen inte fÄr tillrÀckligt med energi frÄn kolhydrater och fett mÄste den anvÀnda protein som energikÀlla vilket leder till att uppbyggnaden av celler försÀmras.

Protein finns i animaliska livsmedel - mejeriprodukter, kött, fisk och Àgg samt i vegetabiliska livsmedel - bröd, linser, majs, ris, kikÀrtor och bönor.

Fett – ren energi
Fett Àr viktigt eftersom vi genom det fÄr i oss fettlösliga vitaminer och livsnödvÀndiga fettsyror. NÀr man har tÀckt sitt kolhydrat- och proteinbehov kan resterande del bestÄ av fett, det vill sÀga 25-35 energiprocent. Om man har ett extremt högt energibehov, till exempel om man trÀnar mycket aktivt eller har stor mental aktivitet, kan man ligga upp emot den övre grÀnsen för att tillföra den övriga kosten tillrÀcklig mÀngd energi utan att behöva Àta enorma mÀngder mat vid varje mÄltid.

Nyttiga fettkÀllor Àr kallpressade vegetabiliska oljor, feta fiskar - till exempel lax, makrill och strömming, solrosfrön, nötter och majonnÀs.

Vatten - livets dryck
MÀnniskan bestÄr av ungefÀr 60 % vatten och den absolut hÀlsomÀssigt bÀsta drycken Àr just vatten. Vatten reglerar kroppstemperaturen, sköter transporterna i kroppen och rensar ut slaggprodukter. Drick ungefÀr ett litet glas vatten per vaken timma varje dag sÄ ger du din kropp bÀttre förutsÀttningar att fungera riktigt bra och att vara pigg.

Fibrer - mÀttar
Fiberrik mat hÄller magen igÄng, reglerar vikten, underlÀttar kroppens blodsockerreglering och balanserar kolesterolvÀrdet. Fibrer finns endast i vegetabilier till exempel vetegroddar, vetekli, rotfrukter, frukt och grönsaker. Vi behöver ungefÀr 25 - 30 gram fibrer om dagen. MÄnga kommer knappt upp i hÀlften. NÀr man Àter mycket fibrer Àr det extra viktigt att vara noga med att dricka vatten.

Vitaminer och mineraler
Vitaminer och mineraler behövs för de kemiska reaktioner i cellerna, immunförsvaret och för att vÄra organ ska fungera optimalt. De behövs Àven för att vi ska vÀxa, utvecklas mentalt och hÄlla oss friska och för att skelett, hormoner och blod ska byggas upp. Vitaminer och mineraler livsnödvÀndiga och vi mÄste tillföra dem genom maten dÄ kroppen inte kan producera tillrÀcklig mÀngd sjÀlv. FÄr vi inte i oss tillrÀcklig mÀngd uppstÄr brist i kroppen med olika symtom som följd. Rekommenderat Àr att Àta ungefÀr 500 gram grönsaker, frukt och bÀr varje dag.

Gör det enkelt
Gör det roligt och genomför det du faktiskt kan! Rom byggdes inte pĂ„ en dag och mycket kan Ă„stadkommas bara genom att göra smĂ„ justeringar. Ge dig sjĂ€lv nĂ€ringsrik och vital mat; frukt, grönt och rent vatten utöver basnĂ€ringen med kolhydrater, protein och fett. Ät regelbundet för att hĂ„lla blodsockerkurvan pĂ„ stabil nivĂ„ för att slippa snabba och oönskade humörsvĂ€ngningar. Drick helst inget eller bara lite till mĂ„ltiderna sĂ„ att magsyran outspĂ€dd kan fĂ„ spjĂ€lka maten effektivt i lugn och ro.

Allt vi Àter har djupgÄende effekter pÄ vÄr hÀlso- och energinivÄ. Att Àta bra mat gör oss starka, friska och kreativa. Skippa godis och bullar och vÀlj allt oftare i stÀllet frukt, bÀr, nötter och grönsaker som Àr rika pÄ vitalÀmnen och antioxidanter. Ett kosttillskott med balanserat innehÄll av vitaminer och mineraler under den mörka Ärstiden stÀrker bÄde knopp och kropp. MÄnga bÀckar smÄ...

Läs mer >>

 

ANNONSER

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

© Aktuell friskvćrd. Texter fćr kopieras om källan anges. Producerad av www.riffreklambyra.se.