Deprecated: mysql_connect(): The mysql extension is deprecated and will be removed in the future: use mysqli or PDO instead in /storage/content/32/113732/aktuellfriskvard.se/public_html/conn.php on line 5 Aktuell friskvćrd - Naturlig friskvćrd för den medvetna människan
Hem Friskvćrd Skönhet Hälsotips Prenumerera Om tidningen Kontakta oss

PRENUMERERA

 

AKTUELL FRISKVÅRD

 
 
 
 
 
 
 

Samband mellan ryggont och dÄlig ekonomi


Enligt en tysk undersökning finns det ett samband mellan stora skulder och ryggont, och det visar sig att dÄlig ekonomi blir en tung ryggsÀck. Av 1.000 skuldtyngda mÀn och kvinnor led 80 procent av ryggsmÀrta jÀmfört med lika mÄnga med stabil ekonomi dÀr motsvarade siffra var 20 procent. Risken för ryggont var 11 gÄnger sÄ stor om skulderna dignade, med alla faktorer medrÀknade. I dag finns omkring 400.000 överskuldsatta personer i Sverige, vilka alltsÄ utgör en riskgrupp för ryggont. Undersökningen presenterades i arbetsmiljö-tidningen Du och Jobbet. Liten text o kursiv: KÀlla: Vetenskapsradions nÀtupplaga


 

Fakta om smÀrta


Vad Àr smÀrta
SmÀrta Àr en varningssignal som talar om att nÄgot Àr fel i kroppen. Olika typer av smÀrta :

Nociceptiv smÀrta - vÀvnadskadesmÀrta. Neuropatisk smÀrta - nervskadesmÀrta. Psykogen smÀrta - smÀrta av okÀnd mekanism.


SmÀrta Àr alltid en personlig upplevelse och det gÄr inte att jÀmföra smÀrtan hos olika individer. Det finns inte heller nÄgon metod för att mÀta styrkan pÄ smÀrtan. Kronisk smÀrta innebÀr att en person har ont i mer Àn tre mÄnader och det beror ofta pÄ skador eller sjukdomar i leder, nerver och muskler. LÄngvarig smÀrta innebÀr ofta inskrÀnkningar och problem i det dagliga livet. Man kan dela upp smÀrta i akut respektive lÄngvarig smÀrta. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan vÀrken kan komma och gÄ.

Enligt Socialstyrelsens rapport ”Behandling av lĂ„ngvarig smĂ€rta” visar forskning, bĂ„de nationell och internationell, att upp till 35-50 % av den vuxna befolkningen lider av nĂ„gon form av lĂ„ngvarigt smĂ€rttillstĂ„nd.

Av de patienter som söker sjukvÄrd i Sverige för smÀrta har ca 40% haft ont kortare tid Àn 1 mÄnad, 10% 1-3 mÄnader och ungefÀr 40% mer Àn 3 mÄnader. Resten av smÀrtpatienterna har ett Äterkommande kroniskt smÀrttillstÄnd, ofta migrÀn. SmÀrta Àr ett omfattande folkhÀlsoproblem och en av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker sjukvÄrd.

KĂ€lla: Tony Falk, VĂ„rdguiden, Socialstyrelsen, Apoteket AB, LĂ€kemedelsboken

Läs mer >>

 

TENS – anvĂ€nds mot bĂ„de kort- och lĂ„ngvarig smĂ€rta


Vid en TENS-behandling stimuleras hudnĂ€ra nerver med en svag elektrisk ström. Genom att aktivera beröringsnerver och/eller muskelnerver stimuleras kroppens egna smĂ€rtlindringssystem. SmĂ€rtsignalerna ”filtreras” delvis bort av dessa smĂ€rtlindrande system och man upplever mindre smĂ€rta. Aktiveringen av nerverna pĂ„verkar ocksĂ„ det icke viljemĂ€ssigt styrda nervsystemet (autonoma).


TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, anvÀnds vid smÀrta av vÀvnadsskada och nervskada. FörlossningssmÀrta, smÀrta vid kÀrlkramp eller efter operation Àr exempel pÄ akuta smÀrtor dÀr TENS anvÀnds. SmÀrta vid artros-sjukdom, spÀnd muskulatur eller nervskada Àr exempel pÄ lÄngvariga tillstÄnd. Vissa typer av illamÄende och vissa sÄr kan ocksÄ behandlas med TENS.

Huden kan fÄ en lÀtt rodnad, som bleknar pÄ mycket kort tid. I enstaka fall kan huden bli irriterad. Personer som har pacemaker ska inte anvÀnda TENS dÄ pacemakern kan störas av de elektriska impulserna.

Läs mer >>

 

ANNONSER

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

© Aktuell friskvćrd. Texter fćr kopieras om källan anges. Producerad av www.riffreklambyra.se.